Möjligheter och risker
Den ökande digitaliseringen av ekonomin och användningen av digital teknik på arbetsplatsen skapar möjligheter för arbetstagare och arbetsgivare, även för att förbättra arbetsmiljön.
- Automatiseringen innebär att repetitiva, arbetsintensiva och farliga arbetsuppgifter kan tas över av maskiner.
- Robotteknik och AI stöder och ersätter arbetstagare i farliga arbetsmiljöer.
- Digital teknik och prestationshöjande teknik (t.ex. exoskelett) förbättrar tillträdet till arbetsmarknaden för arbetstagare med sämre förutsättningar, såsom arbetstagare med funktionsnedsättning, migranter eller arbetstagare i områden med begränsade sysselsättningsmöjligheter.
- Bättre övervakning i kombination med möjliggör snabbare och effektivare insatser.
- Arbetstagare som kan arbeta hemifrån får en bättre balans mellan arbete och privatliv, med ökad flexibilitet och självständighet.
Uppgifter från EU-Oshas undersökning Pulsen på arbetsmiljön 2022 visar att digital teknik används för att övervaka buller, kemikalier, damm och gaser i arbetsmiljön som omger 19,2 procent av de europeiska arbetstagarna, samt hjärtfrekvens, blodtryck, kroppsställning och andra vitala värden hos 7,4 procent av arbetstagarna personligen.
Uppgifter från samma källa visar också att hembaserade distansarbetare är mindre benägna att utsättas för våld eller verbala övergrepp från kunder, patienter och elever, eller trakasserier eller mobbning. Hembaserade distansarbetare rapporterar att de utsätts för våld eller verbala övergrepp i endast 7,9 procent av fallen (jämfört med 15,7 procent av den totala arbetsföra befolkningen), eftersom deras arbeten ofta innebär mindre interaktion med tredje part, och för trakasserier eller mobbning i endast 4,4 procent av fallen (jämfört med 7,3 procent av den totala befolkningen). I detta avseende kan den sociala isoleringen (inklusive från kollegor och överordnade) ha en mildrande roll. Det är värt att nämna att det är mindre sannolikt att hembaserade distansarbetare rapporterar bristande självständighet eller inflytande över arbetstakten eller arbetsprocesserna (14,4 procent) jämfört med det totala antalet arbetstagare.
Införandet av digital teknik på arbetsplatsen leder också till utmaningar och risker för hälsa och säkerhet:
- Digital övervakning, förlust av självständighet, intensifiering av arbetet och press att prestera enligt en viss standard.
- Arbetsledande befattningar på mellannivå ersätts med algoritmer som tilldelar arbetstagarna uppgifter och övervakar deras prestation.
- Förlorad kontroll över arbetet, fragmentering av jobben till mycket enkla uppgifter som ska utföras på ett standardiserat sätt, snävare arbetsinnehåll och arbeten med minskat kompetensbehov.
- Isolering av arbetstagare, ökad virtuell interaktion och förlust av ömsesidigt stöd från kollegor.
- Felaktiga eller orättvisa beslut om arbetstagare från automatiska eller halvautomatiska processer som använder data och/eller programvara som innehåller felaktigheter.
- System med påminnelser och straff samt betygsättning av arbetstagarnas prestationer.
- Otydligt ansvar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och tillämpligheten av det befintliga arbetsmiljöregelverket.
- Rörlighet, flexibilitet, tillgänglighet dygnet runt och otydliga gränser mellan arbete och privatliv.
I EU-Oshas Esener-undersökning från 2019 finns belägg för att en ökad användning av digital teknik på arbetsplatsen är kopplad till psykosociala risker, till exempel tidspress, dålig kommunikation eller bristande samarbete, otrygga anställningar samt långa skift eller oregelbundna arbetstider.
Dessutom uppgav arbetstagare som deltog i EU-Oshas undersökning Pulsen på arbetsmiljön 2022 att digital teknik leder till att de arbetar ensamma (44 procent), att den ökar övervakningen på arbetet (37 procent), minskar deras självständighet på arbetet (19 procent), bestämmer hastigheten eller takten i arbetet (52 procent) och ökar arbetsbelastningen (33 procent).
Uppgifter från undersökningen Pulsen på arbetsmiljön 2022 visar också att hembaserade distansarbetare rapporterar en ökad arbetsbörda (33,2 procent), hastighet eller arbetstakt på grund av digital teknik (61,2 procent), social isolering (56,8 procent) och stor tidspress eller hög arbetsbelastning (46,9 procent) oftare än den sysselsatta befolkningen totalt.