You are here

Glossary

Kemiska termer
Kemikalie

En vanlig benämning på kemiska grundämnen, föreningar och blandningar av föreningar och grundämnen.

Kemisk agens

Denna term används i den grundläggande arbetsmiljölagstiftningen:

kemiskt agens: varje kemiskt grundämne eller kemisk förening, ensamt eller i blandning, i naturligt tillstånd eller framställt, använt eller utsläppt, inbegripet utsläppt som avfall, genom någon arbetsprocess, oavsett om det framställts avsiktligt och oavsett om det släppts ut på marknaden,

Kemisk vara

Ett föremål som under tillverkningen får en särskild form, yta eller formgivning, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion.

Typiska exempel är däck, plastmöbler, elektroniska produkter, textilier baserade på kemiska fibrer, kablar.

Kemisk produkt

En produkt som består av ett eller flera kemiska ämnen eller en eller flera föreningar. Dess funktion avgörs i hög grad av dess kemiska sammansättning.
Typiska exempel är lim, målarfärger, tryckfärger, desinfektionsmedel, biocider, mjukgörare, silikon, fyrverkerier och smörjoljor.

Förening

En kemisk förening utgörs av två eller flera kemiska grundämnen.

Farligt ämne (dangerous substance)

Klassificeringen av farliga ämnen bygger på de kategorier som definieras i CLP-förordningen. Dessa kategorier är fysikaliska faror (explosivitet, brandfarlighet, instabilitet osv.) hälsofaror (alla aspekter av kort- och långsiktiga hälsoskador) och miljöfaror (fara för vattenmiljön osv.).

Damm

Fasta partiklar av ett ämne eller en blandning suspenderade i en gas (vanligtvis luft).

Ångor

Termen ångor gäller främst fasta partiklar som en suspension i luft. De bildas ofta genom förångning från smälta ämnen (t.ex. svets- eller gummiångor).

Gas

Gas, ett ämne som 
i) vid 50 °C har ett ångtryck över 300 kPa (absolut), eller 
ii) är fullständigt gasformigt vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa.

Bildade luftföroreningar – mer information på: Bildade ämnen
Bildade ämnen – bildade luftföroreningar

Ämnen och luftföroreningar kan bildas från processer på arbetsplatser, t.ex. förbränningsprocesser där rök, avgaser och rök avges och slipnings- och skärningsprocesser som avger damm. Dessa ämnen och luftföroreningar som bildats kan vara farliga.

Farligt ämne

Ett ämne som uppfyller kriterierna för fysikaliska faror, hälsofaror eller miljöfaror enligt del 2–5 i bilaga I till CLP-förordningen och som klassificeras med avseende på respektive faroklass enligt den bilagan.

Klassificeringen av farliga ämnen bygger på de kategorier som definieras i CLP-förordningen. Till dessa kategorier hör fysikaliska faror (explosivitet, brandfarlighet, instabilitet osv.) hälsofaror (alla aspekter av kort- och långsiktiga hälsoskador) och miljöfaror (fara för vattenmiljön osv.). På engelska används de två begreppen ”hazardous substance” och ”dangerous substance” ofta synonymt för att beteckna farliga ämnen. Det finns ingen tydlig skillnad mellan dem. Vilket som används är delvis en smaksak.

Vätska

Vätska: ett ämne eller en blandning som 
i) vid 50 °C har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar),
ii) som inte är fullständigt gasformigt vid 20 °C och vid ett normaltryck på 101,3 kPa och 
iii) som har en smältpunkt eller initial smältpunkt på 20 °C eller mindre vid ett normaltryck på 101,3 kPa.

Blandning

Blandning: blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen.

Processgenerad

Processgenererade föroreningar kan bildas som utsläpp från alla typer av processer som leder till exponering på arbetsplatsen, t.ex. förbränning eller processer med fysikalisk eller kemisk nedbrytning eller annan förändring av utgångsmaterialet.

Fast ämne

Fast ämne: ett ämne eller en blandning som inte uppfyller definitionerna av vätska eller gas (CLP).

Fast är ett tillstånd. Det kännetecknas av strukturell stelhet och motstånd mot förändring av form eller volym.

Ämne

ämne: kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form, inklusive eventuella tillsatser som är nödvändiga för att bevara dess stabilitet och sådana föroreningar som härrör från tillverkningsprocessen, men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning. Ett kemiskt grundämne eller en förening av två eller flera kemiska grundämnen.

Hälsa och säkerhet
Cancerframkallande

Med cancerframkallande avses förmågan hos ett ämne eller en blandning att orsaka cancer eller öka förekomsten av cancer.

Explosivt

Explosiva ämnen eller blandningar är fasta eller flytande ämnen eller blandningar av ämnen som av sig själva genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur och hastighet och med sådant tryck att de kan skada omgivningen.

Exponering

Exponering beskriver att ett ämne finns närvarande i en arbetstagares miljö och antingen kan inandas eller tas upp genom kontakt med huden (även ögonen eller öronen) eller genom förtäring. 

Den kontakt som en organism har med ett kemiskt, radiologiskt eller fysikaliskt ämne. Exponeringen kvantifieras som den mängd av ämnet som är tillgänglig vid de organismens gränser där utväxlingar sker (t.ex. hud, lungor, tarm) och som är tillgänglig för absorption.

Brandfarlig

CLP skiljer mellan brandfarliga gaser, aerosoler, vätskor och fasta ämnen och tillämpar olika kriterier för dessa. En förenklad definition är att alla ämnen som kan antändas och brinna eller underlättar antändning och brand av andra material klassificeras som brandfarliga.

Fara

En fara är allt som har potential att orsaka skada. Faror kan påverka människor, egendom, processer. De kan orsaka olyckor och ohälsa, produktionsbortfall, skador på maskiner, etc. 

Förtäring

Intagandet och tillgodogörandet av livsmedel, läkemedel, drycker eller andra ämnen via munnen. 

Inandning

Indragning av luft i luftvägarna och lungorna

Irriterande, hud

Med irriterande på huden avses förmågan hos en testsubstans som appliceras i upp till fyra timmar att framkalla reversibla hudskador.

Mutagen

Med mutation avses en bestående förändring, till mängd eller struktur, av en cells genetiska material. Termen ”mutation” gäller både ärftliga genetiska förändringar som kan visa sig på fenotypisk nivå och de underliggande DNA-förändringarna om dessa är kända (t.ex. förändringar i enskilda baspar och kromosomtranslokationer).

Reproduktionstoxisk

Med reproduktionstoxicitet avses negativa effekter på sexuell funktion och fertilitet hos vuxna män och kvinnor samt utvecklingstoxicitet hos avkomman.

Risk

Med risker i arbetsmiljön avses sannolikheten för och omfattningen av en skada eller en sjukdom som uppkommer till följd av exponering för en fara. 

Sensibiliserande ämnen

Med luftvägssensibiliserande ämne avses ett ämne som orsakar överkänslighet i luftvägarna vid inandning av ämnet.

Med hudsensibiliserande ämne avses ett ämne som orsakar en allergisk reaktion vid hudkontakt.

Sensibiliserande

Med luftvägssensibiliserande ämne avses ett ämne som orsakar överkänslighet i luftvägarna vid inandning av ämnet.

Med hudsensibiliserande ämne avses ett ämne som orsakar en allergisk reaktion vid hudkontakt.

Toxisk (akut)

Ur rättslig synpunkt är en kemikalie (ämne, blandning) akut toxisk om den uppfyller följande CLP-kriterier:
Med akut toxicitet avses de negativa effekter som inträffar vid oral eller dermal tillförsel av en enda dos av ett ämne eller en blandning, eller flera doser som ges inom 24 timmar, eller inhalationsexponering under fyra timmar.

CLP skiljer mellan oral toxicitet, dermal toxicitet och toxicitet vid inandning.

Toxisk (övrig)

Exponering för farliga ämnen kan leda till skador på specifika organ. CLP skiljer på organspecifik skada på grund av enstaka och upprepad exponering.

Lagstiftning
CAD

se Direktivet om kemiska agenser

Direktivet om carcinogener och mutagena ämnen

Direktiv 2004/37/EG (direktivet om carcinogener och mutagena ämnen) 
av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet

Direktivet om kemiska agenser

Rådets direktiv 98/24/EG (direktivet om kemiska agenser)
av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)

Klassificering, märkning och förpackning plus förkortningen CLP

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen)
av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006

CLP

se Klassificering, märkning och förpackning

CMD

Mer information om direktivet om carcinogener eller mutagena ämnen

GHS

se Globalt harmoniserat system 

Globalt harmoniserat system

Om GHS

Yrkeshygieniska gränsvärden

Direktiv 2009/161/EU om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden

OEL

se Yrkeshygieniska gränsvärden 

Reach

se  Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier

Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier

Förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach-förordningen)
av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet

Säkerhetsdatablad

Förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach-förordningen)

SDS

se Säkerhetsdatablad

Åtgärder och förfaranden
Kontrollåtgärder – se Åtgärder

Alla åtgärder som syftar till att minska bildningen av farliga ämnen och risken för exponering.

Faropiktogram

Faropiktogram: en grafisk komposition som inrymmer en symbol tillsammans med andra grafiska element, exempelvis en kantlinje, ett bakgrundsmönster eller färg som är avsedda att ge särskild information om den berörda faran.

Faroangivelse

Faroangivelse: En fras som tilldelas en faroklass och farokategori som beskriver den typ av fara som är förknippad med ett farligt ämne eller en farlig blandning, och där även graden av fara i förekommande fall anges.

Mätning av luftföroreningar

Mätning av koncentrationen av luftföroreningar på arbetsplatsen. Mätningar kan användas för att mäta arbetstagares exponering eller studera koncentrationen av luftföroreningar på arbetsplatsen, t.ex. läckage, identifiera källor som avger luftföroreningar och utvärdera effekten av lokala avgaser som underlag för beslut om vilka åtgärder som bör vidtas. Beroende på vilken substans som ska mätas, finns olika typer av mätutrustning tillgängliga. 

Mätning av exponering

Teknisk mätning av exponeringen av arbetstagare för farliga ämnen med användning av specifika mätmetoder och mätinstrument för ett ämne eller en ämnesgrupp. Det vanligaste är mätning av luftburna koncentrationer på arbetsplatser – permanent eller från fall till fall, och av farliga ämnen eller deras metaboliter i biologiska ämnen (t.ex. blod eller urin) hos exponerade arbetstagare.

Åtgärder – kontrollåtgärder

Alla åtgärder som syftar till att öka säkerhet och hälsa. Åtgärder kan antingen minska bildandet av farliga ämnen eller minska risken för exponering. 

Organisatoriska åtgärder

Alla åtgärder som syftar till att minska exponering för farliga ämnen genom organisatoriska metoder (t.ex. minskning av antalet arbetstagare i exponerade områden).

Personlig skyddsutrustning plus förkortningen PPE

Personlig skyddsutrustning (PPE):

a) utrustning som utformats och tillverkats för att bäras eller hållas av en person till skydd mot en eller flera risker för hälsa eller säkerhet,

b) utbytbara komponenter i sådan utrustning som avses i led a, vilka är väsentliga för en skyddande funktion,

c) fastsättningsanordningar för sådan utrustning som avses i led a vilka inte hålls eller bärs av en person, vilka utformats för att fästa skyddsutrustningen till en extern anordning eller till en säker förankringspunkt, vilka inte är utformade för att vara permanent fästa och vilka inte kräver något fastsättningsarbete innan de används.

Riskbedömning

Syftet med bedömning av risker i arbetet är att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Riskbedömning inbegriper att identifiera risker, bedöma hur allvarlig risken är och besluta huruvida det finns ett behov av att vidta åtgärder för att minska risken.
Enligt lagstiftningen om hälsa och säkerhet måste alla arbetsgivare utföra regelbunden riskbedömning.

Säkerhetsdatablad (SDS)

SDS ger information om egenskaperna hos en kemisk produkt, dess risker, och instruktioner för hantering, bortskaffande och transport, första hjälpen, brandbekämpning och säkerhetsåtgärder för att minska exponeringen. Informationen i säkerhetsdatabladet behövs för att förstå riskerna och veta hur man ska hantera den kemiska produkten på ett säkert sätt.

Ersättning

Utbyte av ett farligt ämne eller en kemisk produkt eller process som ger bildning av farliga ämnen mot mindre farliga alternativ.

Tekniska åtgärder

Alla åtgärder som syftar till att minska exponering för farliga ämnen genom användning av teknisk utrustning.